40,2

Nu är jag hemma i stora staden igen. Känns skönt att få känna pulsen igen. Se lite action och rörelse. Inte för att det är folktomt där mormor och morfar bor men det händer, tyvärr, inte så jättemycket.

Har inte varit mej själv de senaste dagarna. Kanske inte så konstigt, har haft feber. Inte så lite heller, 40,2. Naveln började krångla den blev röd och infekterad så mamma och pappa tog mej till akuten. Dr sa att det var coooooool, så vi gick hem igen. Dagen efter var febern borta och naveln mindre röd. Var Dr en hokus pokus dr!?

Saknaden efter andra barn har varit stor. Igår rådde jag bot på den saken, fick leka med Ida. Vi lekte så intensivt att vi båda slocknade i vagnen.

Idag ska mamma och jag träffa Kasia och äta lunch.

Kusin kusin vitamin

Jag är fortfarande hos mormor & morfar. Åker hem först på torsdag. Börjar sakna pappa lite och min nya lägenhet som jag knappt har sovit i. Men det hinns nog med det me.

Idag var mamma och jag hos en fotograf. Herre min Je vad lampor det var överallt. Jag gillade att vara framför kameran. Först fick jag sitta på ett bord sen fick jag stå på en stol. Försökte visa min bästa sida hela tiden. Tills jag tröttnade... då vände jag rumpan till och kröp efter bollar. Nog om mej och min modellkarriär.

Jag har fått en kusin idag!! Folke och Malte har fått en lillebror. Vattnet gick och bebisen ville ut. Den orkade inte vänta till måndag då kejsarsnittet var tänkt. Redan ivrig, fniss. Bebisen blev en pojk som just nu heter Tage, det kan ju alltid ändras...

mormor & morfar

Mamma och jag är fortfarande kvar hos mormor och morfar och så får det nog bli någon dag till. Det blir en hel del bus. Så mycket bus att jag inte kunde sova inatt. Förskte ligga på sidan, mage, till och med upp och ner men inget funkade. Med napp, utan napp. Först när mamma tog upp mej och la mej på mage brevid henne så somnade jag som en stock. Sen påstod hon att jag snarkade, jag snarkar inte!?!? Mamma ser lite trött ut idag. Kanske för att det inte fanns någon plats för hennes huvud inatt.

Gammel-mormors favorit låt

Guldet blev till sand

Han kom med mig
När jag drog bort den våren
Som en hund
Följde han mig tätt i spåren

Jag var glad åt hans sällskap
När jag sökte guldets land
Men Kristina, Guldet blev till sand

Vi slet ont
Ja, allt gott fick vi försaka
Ofta grät han och bad:
"Ta mig tillbaka"

Men jag vägrade alltid,
Fast jag tvekade ibland
Åh, Kristina, Guldet blev till sand

Han, som var min kamrat,
Han trodde mitt ord, fast jag redan då,
Såg att längs denna väg
Fanns knappast det jag ville nå

Över prärien kom vi till en öken
Vi gick vilse och började se spöken
Man hör vatten som porlar,
När ens huvud står i brand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand

Jag, som var hans kamrat,
Jag tog honom över land och hav
Öken, vinden har höljt
Ett täcke över hans tysta grav

Ur en stinkande källa
Drack han vatten
Han blev sjuk
Och gick bort från mig den natten

När hans blick hade slocknat,
Då gled klockan ur hans hand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand
Åh, Kristina, Guldet blev till sand

Livet är en ständig resa

Inget internet - inget bloggande.

Det har varit hektiska veckor. Jag har helt enkelt inte haft tid att internetta.
Nu har vi äntligen flyttat och kommit på plats men det tog sin tid. Och det tog några vändor till Uppsala. Golvet luktade alldeles för mycket olja och det var stark för min näsa. Så mamma och jag tog vårt pick och pack och åkte till Uppsala. Farmor hade jullov så det passade mej alldeles utmärkt. Farfar var ju också självklart där.

Sen blev det en vända till mormor och morfar. Vi hade inte varit där på hela hösten. Så det var kul att få komma dit. Mindre kul var det med min gammel-mormor, ni vet hon som var äldre än gatan hon bodde på. Hon låg i sin säng och orkade inte gå upp. Jag lät henne kela med Pelle-Pepp och Sofie och jag tror att hon tyckte det var mysigt. Självklart gosade jag också med gammel-mormor. Sen fick jag henne att äta välling. Min aptit smittade av sig. Jag är glad att jag fick träffa henne och visa vilken stor kille jag hade blivit.

Tisdagen den 8:e januari kl 16.10 klädde gammel-mormor på sig sina vingar och flög upp till gammel-morfar. Vi är alla jätteledsna men glada att hon har varit med oss så länge. Vi kommer alltid att älska henne och hon kommer alltid att finnas i våra hjärtan.