Frisyrer

Livet är en fest

Helgen som var skall sent glömmas. Det var fest med stort F. Nikita bjöd in oss alla och vi åt tills det tog stopp. Nu råkar det vara så att Nikita har en pappa som är fenomenal på att göra god mat. Jag fick äta saker som jag aldrig tidigare sett eller hört talas om. Risotto och rött kött, vaniljglass och inlagda körsbär, kex och ost i alla dess smaker, sist men inte minst en egen skål med ostbågar. Jag var öööverlycklig. Sken som en sol. Energin flödade och sockret kröp under skinnet så benen inte kunde vara stilla en sekund. Det här är vad jag kallar fest. Sömntågen kom och gick, jag hoppade inte på ett enda. Tänk om jag missade nåt. Kl 23.30 började Nikita visa en del tendeser till att vara trött så det var dags för oss att gå hem. Väl hemma hade jag inga problem att somna. Dagen efter vaknade jag som vanligt 06.00 pigg som en lärka och utan huvudvärk. Pappa morrade nåt om att arla morgonstund har gått i konkurs och ska så vara länge till. Mamma ojade sig över att hon var mätt och magen ännu tjockare. Nog om självömkan, upp och hoppa!!!

Senare på dagen blev det en reäl siesta på 3 tim och 15 min.

Snön har kommit till stan och jag har fått leka i snön och åkt pulka.

Fira

Förra veckan fick USA en ny president, Barack Obama. Det är första gången i världshistorien som USA har tillsatt en afroamerikan som president. Självklart skulle detta firas och det gjorde vi med en god kronärtskockssoppa och knaprig bacon. Veckan var inte slut och det hans med mer firande. I söndags var det fars dag, vet inte vad han har gjort för att få den men hans dag det var det. Så mamma och jag köpte fin fina kallingar. Tänkte att den dagen vi går till badhuset så vill jag inte skämmas för pappa.

Farmor och farfar var här i helgen. Det är alltid lika roligt när dom är här. Mest roligt kanske för att jag får så mycket uppmärksamhet som jag behöver och begär. Säger jag att farmor ska ligga under köksbordet då gör hon det. Måste lära mig att peka med hela handen.

Igår var Frida och Jessica på besök. Frida är tokig och mamma målade Jessica som ett spöke, hallowen har ju redan varit.

Humör

Ögonen är ok och jag är åter på dagis. Det känns skönt, vardagen är underskattad.

Min så kallade kompis Carl på dagis är skitjobbig. Han ska bara busa och bråka med mig hela tiden. Dra av mig mössan. I måndags lackade jag ur totalt och blev jättearg. Ville inte sova brevid honom i vagnen. Tur att fröken tog min ilska på allvar så jag fick sova själv med Mini, min hund.