Inte en lugn stund och det tackar jag för. I helgen har mormor och morfar varit här. Det har blivit en del åka vagn, morfar och jag var ut en sväng. Dagen efter hakade mormor på. Det är bra för gamla att gå, de behöver röra på benen. Sitter man still för länge blir man stel, stelben tror jag det heter.
Sen har jag börjat prata småländska och blivit morfars lilla pöjk. Jag bjöd morfar på ett äpple och han sa att det var "träjjigt". Inte en aning vad det kan betyda. Mormor hade med sig porterstek, det såg gott, men jag fick inte smaka. Äh, jag ville ändå inte haet. Ni ser småländskan dyker upp när man minst anar det. För att inte glömma bort dialekten har mamma lovat att vi ska åka till mormor och morfar och hälsa på. Jag vill träffa min suuuper gamla farmor och min suuuuuuuuuuuuuper gamla mormor. Ni vet dom som är lika gamla som gatan om inte några dagar äldre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar